fredag 29 mars 2013

Långfredag med innerlig musik

Jag har lyssnat på tre Stabat Mater på en konsert i Västra Ryds kyrka idag. Titeln betyder "modern stod" (alltså Maria stod vid Jesu kors). Texten har tonsatts av många kompositörer vid olika tid och i olika stil. Några Stabat Mater som ofta framförs är komponerade av Pergolesi , Rossini och Poulenc. Här finns en lista med fler.

Kungsängens vokalensemble med solister framförde denna text i tonsättningar av Marc-Antoine Charpentier (1600-talskompositör, i dag mest känd för Eurovisionsignaturen, skriven som ett Te Deum)  och Domenico Scarlatti (början av 1700-talet, känd för cembalomusik). Scarlatti har här skrivit för 10 stämmor och continuo.
Ett gregorianskt Stabat Mater var väldigt skönt att lyssna på, så ren avskalad enstämmig musik. Den framfördes växelvis mellan solo och mindre grupper från olika ställen i kyrkan. Den här versionen hittade jag på Youtube med medeltida notskrift (neumer).

torsdag 28 mars 2013

Baksten och snittkniv - bra bakredskap

Nu har jag testat att baka på baksten. Jag fick en gammal "inbakad" sten från Brunkebergs bageri när jag "pryade" där. Efter delning blev den bra i min ugn. Jag bakade syrliga rågbröd med lyckat resultat.  

För att skåra bröden har jag köpt en liten snittkniv.Man kan ha en hemmagjord variant (syrenpinne + gammaldags rakblad), det går lika bra, bara bladet är vasst. Sen måste jag träna mer för att få det riktigt snyggt. Den här degen var ganska vek och därför svårare att snitta.

måndag 25 mars 2013

Dröm och verklighet

Så var rubriken på lördagens temadag om Tomas TranströmerNobelmuseet. Utställningen var uppbyggd kring fyra teman i hans diktning: jaget, naturen, musiken och världen. Förutom att se utställningen kunde man ta del av föredrag, diktläsning och musik.

När Tranströmer fick nobelpriset 2011 var motiveringen att han "i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga". Erik Bergqvist, själv poet, menade att Tranströmers speciella stil är lättillgänglig på så sätt att dikterna har "en attraktiv yta". Metriken ligger nära talet. Men dikterna har fler djup att upptäcka.

Det finns gott om översättningar till andra språk och Bergqvist menar att det visst går att översätta poesi, den kan till och med bli bättre genom att det nya språket tillför nya röstlägen. Även originaldikten är egentligen en översättning: från tanke till språk. Bergqvist har skrivit utställningskatalogen.

Ingen föds till nobelpristagare och för en poet är vägen till framgång inte alls given. Torbjörn Schmidt, litteraturforskare, berättade om Tranströmers författarskap. Efter den lyckade debuten med 17 dikter 1954  i två upplagor, med några dikter skrivna redan under gymnasietiden, blev det mer blandad kritik. På 60-talet skulle konsten vara experimentell och då passade inte Tranströmers sätt att skriva. Hans diktning var opolitisk, han fick kritik för att han inte tog ställning i samhällsfrågor. Hans diktning är nära tingen, det finns medlidande med ett vedträ kastat i brasan eller med en borttappad vante.

Är han Sveriges mest berömde insektsamlare? Ja det var i alla fall ett stort intresse han hade som barn. I montrarna fanns exempel på hans samlingar. Han har faktiskt fått en skalbagge uppkallad efter sig (Mordellistena transtroemeriana).

Jag läser Gläntan i en "glänta"
Tranströmer har ett nära förhållande till musiken. Många kompositörer har inspirerats av hans dikter och flera av dessa har tonsatts. Några har tillägnat honom sina kompositioner. Maurice Karkoff och Per Nørgard har skrivit musik för vänster hand för honom och noterna finns att beskåda i utställningen. Många dikter anspelar på musik och har titlar som Schubertiana, C-dur, Allegro. En boktitel som enligt Torbjörn Schmidt inte blev av, var Allegro för småfåglar; det blev Minnena ser mig istället.

En dikt heter Gläntan. Därför hade man hade inrett små "gläntor" i museet, hörn med en fåtölj på en matta av mossa och ett par diktböcker på en trädstubbe.  På grund av den hårda vintern här hade man fått importera mossa från Japan. Det som ser ut som en lampa är högtalare, där man hör Tranströmer spela piano.


I ett litet rum med en gullig modell av huset på Runmarö, där familjen Tranströmer har ett sommarhus, rullade en film med en intervju. En del av denna kan du se här:


Där fanns också en  fantastiskt fin bokbindarutställningLänken leder till bilder av vad bokbindare från olika länder åstadkommit med Tranströmer-utgåvor. Otroligt vackra skapelser, många väldigt originella, t ex en (bild 25) gjord på getingbon från Runmarö.
Några bokbindaralster

Jag är inte så van att läsa poesi. Men jag har med behållning lyssnat på en del av de Tranströmer-tonsättningar som gjorts t ex av Ola Sandström. Och en del spridda citat har lagt sig i minnet. En favorit är den välkända Romanska bågar, som jag har citerat från i bloggen förut.

Några andra citat från dikter av Tranströmer:
  • Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen (Första raden i 17 dikter)
  • Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. (ur Gläntan
  • Jag har examen från glömskans universitet och är lika tomhänt som skjortan på tvättstrecket (ur Madrigal
Visning av utställningen, flöjtmusik (en sonat för soloflöjt av Bach), samtal, föredrag och diktläsning ... en givande dag som lockade till mer läsning av Tranströmers dikter.

söndag 24 mars 2013

Spännande uruppförande, så ljust och vackert!

Sven-David Sandströms Requiem uruppfördes i Berwaldhallen i fredags. Konserten direktsändes, men om du missade det, så går det att lyssna i efterhand.
Lyssna: P2 Live : Uruppförande av Sven-David Sandströms Rekviem 20130322 19:03

Katarina Lindblad intervjuar Sven-David Sandström
före konserten 
Sven-David Sandström har skrivit musik i över 40 år,och väldigt mycket kyrkomusik för kör. Stilen har förstås förändrats: en kompositör komponerar ju för sin egen tid, även om verket, som i det här fallet, bygger på den urgamla latinska texten för dödsmässan. I verket hedras de döda, och de levande ska kunna finna ro och tillit till livet, det var vad Sandström sa vid intervjun före konserten. Texten styr, det är kör och solister som är det viktigaste, orkestern "målar" för att förstärka budskapet. Jag kan tänka att det är inte så lätt att skriva ett verk av det här slaget, de gamla mästarnas dödsmässor är välkända och uppskattade. Men det här verket kommer säkert att framföras igen. Det fanns drag av Verdis tonspråk ibland. Stor spännvidd i tonhöjd (extremt höga första-sopraner i någon av satserna) och nyanser (när stråkarna och slagverken var igång som mest gick det som vågor över scenen). Alldeles speciellt vacker var Lux aeterna-satsen.

Konserten inleddes med att Radiokören sjöng Bach-motetten Jesu meine Freude. Eftersom detta är ett otroligt vackert körverk, var jag från början lite fundersam, om det som kom efter paus skulle kunna nå denna höjd. Men det gjorde det faktiskt ... undrar vad J S B skulle ha tyckt.

Sven-David Sandström har en Matteuspassion färdigskriven, den ska framföras under 2014.

onsdag 20 mars 2013

Kul att sticka och tova - och snabbt går det!

Stickor 9, ja det går det undan! Och så är det så spännande att plocka ut de tovade plaggade ur tvättmaskinen!
Jag fick idén till dessa söta barntofflor i Annikas blogg. Mönstret är från Drops Design. Här är bild på tofflorna efter tovning och dekoration:
Jag testade sedan med andra färgvarianter. Så här ser det ut när man stickat toffla och ögon för att sedan  montera.
Efter tovning och dekoration blev det så här lite spöklikt:
Hoppas några med små fötter blir glada! 

måndag 18 mars 2013

Bagare för en dag

En dag på Brunkebergs bageri i Stockholm, vilken trevlig vinst på tävlingen! När Historiska museet hade brödfestival och man skulle gissa på vikten av müsli i en stor glasburk hade min man skicklighet och tur att gissa rätt så när som på 12 gram. Vinsten var en kursdag på bageriet, och så gav han vinsten till mig!

När jag kom kl 7.00 var det redan full fart. Frida var min handledare under dagen och jag fick blanda till degar, ta hand om färdigjästa degar, rundriva bröd, baka ut baguetter och bullar av olika slag.
Degen delas till lagom bitar
Färdigjästa bröd
Brödet ska in i ugnen

Färdiga bröd!

Det var väldigt trevlig personal att jobba med. Gemytlig stämning, alla verkade trivas.
Frida och Petra jobbar
Frida gör smörkräm 
Helene som äger bageriet dök upp och jag hade chans att fråga en expert och få goda råd. Jag har provat flera av recepten i Helens bok. Nu fick jag boken signerad av Helene.

Heléne skriver i brödboken
Petra är en hejare på tårtor
Vilka konstverk det blir!
... och här är tårtan klar!
Med mig hem hade jag flera goda bröd, några smarriga bullar, surdegar och en bra brödpåse och mycket inspiration för kommande bak. Stort tack till er alla på Regeringsgatan 86, speciellt till Frida!
Heléne, Frida och jag

Surdegar, bröd, bullar och dadlar som jag fick med mig hem

torsdag 14 mars 2013

Fira pi-dagen idag!

Jag blev påmind i dagens tidning annars hade jag inte kommit ihåg det. Medan jag jobbade firade jag alltid pi-dagen på någon mattelektion. Nu får jag väl fira genom att laga en paj, baka en tårta eller virka en rund matta eller något annat i den stilen?

Här är några sidor där du kan lära dig mer om detta fantastiska tal!


Författaren till boken Född en blå dag kan rabbla 22 514 decimaler, helt otroligt (och ganska meningslöst),  men visst kan vi lära oss några fler än två?

onsdag 13 mars 2013

En hel helg med Beethoven

Franz Liszt var den förste som framförde Beethovens alla 32 pianosonater. Nu har Per Tengstrand gjort det på Uppsala Konsert & Kongress. Ena hälften en helg i februari och andra hälften nu i helgen, ja det blev faktiskt fredag till måndag på grund av att UKK planerat dåligt: Lördagskvällens konsert fick flyttas eftersom en 50-talsrockkonsert låg parallellt i stora salen och det hade säkert stört både pianist och publik.

Det är intressant att få gå in i en typ av musik så totalt, det blir något helt annat än att bara höra ett stycke av en viss kompositör under en konsert. Och det blev inte alls enahanda! Många likheter förstås, eftersom allt var sonater, men en stor variation i stil inom den formen.

I vissa sonater fanns drag ifrån wienklassicismen, de påminde om Haydn och Mozart, men i vissa (framför allt de senare) vidgades vyerna mot romantiken och stilen kunde likna Schuberts. De sista fem skrev Beethoven som totalt döv, de är mer dramatiska, och de innehåller också en fuga. Nr 29, kallad Hammarklaversonaten, är verkligen en utmaning för pianisten, 50 minuter lång och väldigt komplex. Det var enda tillfället som Tengstrand använde noter, alla andra sonater spelade han ur minnet.

Några av de sonater jag gillade bäst:
  • Sonat nr 18 kallad Jaktsonaten, mycket lekfull speciellt i sista satsens hetsiga tempo
  • Sonat nr 23 kallad Appassionata, en av dem jag kände igen, kraftfull med stora kontraster
  • Sonat nr 32, den allra sista han skrev. Den har bara två satser, men båda tar ut svängarna rejält. Första satsens är stormig och vild. I andra satsen kommer helt plötsligt en tuff "ragtime", som gör att man börjar undra om det är Beethoven, och till sist sätter han punkt med några enkla avskalade C-durckord. 
Beethoven pf son 32 opening.svg
Starten på första satsen i sonat nr 32
Terngstrand gav också intressanta presentationer före de flesta konserterna, som var till stor hjälp vid lyssnandet sedan. En föreläsning om Beethovens samtid av den store Beethovenkännaren Åke Holmquist (du kanske minns honom från Tiotusenkronorsfrågan, som han vann på dessa kunskaper 1961) gav historiskt perspektiv.
Här är ett smakprov där Tengstrand spelar två satser från en av de tidigare sonaterna, nr 13 i ordningen, från 1801

tisdag 5 mars 2013

Tovade vantar till en dirigent

Jag har fått beställning på ett par tovade vantar till en kördirigent. Så här blev resultatet:
Nej se det snöar, nej se det snöar...
... det var väl roligt, hurra!
Vantarna bygger på samma idé som de första jag tovade. Fåglarna passar ihop med körens namn. Diskantklav och fåglar är nålfiltade. Sångnoterna är broderade.
Eftersom det blev lite lila ull kvar, tovade jag kulor, kanske passar de som en dekoration så här:

Jag hittade en bok på biblioteket Tova smycken och accessoarer av Sonia Lucano, där finns tips både på tovning med vatten och nålteknik.

måndag 4 mars 2013

Alla är annorlunda

"Du behöver inte ha en funktionsnedsättning för att vara annorlunda, för alla är annorlunda" är ett budskap hämtat från den självbiografiska boken Född en blå dag av Daniel Tammet. Jag blev rekommenderad boken av en kollega tidigare, men det är först nu som det blivit av att läsa den.

Begreppet savantsyndrom var okänt för mig, men det utmärker en person med extraordinära förmågor. Det franska ordet savant betyder lärd. Och när det gäller Daniel Tammet, så har han en unik förmåga inom matematik och språk och en minneskapacitet utöver det vanliga. Att kunna räkna upp 22 514 decimaler på pi ur minnet på fem timmar och att lära sig isländska på en vecka är exempel på vad han presterat. Titeln syftar på hans sätt att uppleva siffror väldigt starkt och se dem som olika färger och former. Tammet föddes onsdagen 31 januari 1979. För honom är onsdagar blå. Han gillar sitt födelsedatum speciellt för att det innehåller många primtal (31, 19, 197, 97, 79, 1979), och sådana upplever han som släta stenar på en strand.

Tammet har även Aspergers syndrom, vilket gör honom starkt beroende av rutiner. Han fokuserar på detaljer i stället för på sammanhang, och det försvårar livet på flera sätt. Till exempel har han inte lyckats ta körkort. Till denna diagnos brukar också höra svårigheter att kommunicera med andra. Men den här boken visar hur Tammet lyckats övervinna detta. Han skriver om sin barndom och hur livet trots allt har utvecklats positivt. Han har skrivit flera böcker, som översatts till många språk, och han driver ett nätbaserat språkutbildningsprogram.

Boken är intressant läsning. Den kan bidra till större förståelse för hur det är att vara speciell. Författaren skriver själv att han önskar mer av alternativa inlärningsmetoder och speciella visuella hjälpmedel, att t ex använda olika färger och former för att särskilja grammatiska begrepp.