onsdag 26 mars 2014

Kyrkomusikfestival i Oslo

Samtidigt som det var Naturfotofestival i Ski var det Kirkemusikkfestival i Oslo! Tänk så praktiskt! Min man hade stor glädje av den förra och vi hade båda glädje av den senare.

Händels oratorium Jephtha, hans sista, skrivet 1751, när Händel fått allt svårare att arbeta på grund av sin försämrade syn. Libretton bygger på texter i Domarboken kap 11. Det handlar om offer, hela festivalens genomgripande tema. Hur kan vi förstå offer idag, både i samhället runt om oss och i mer övergripande betydelse? Jefta lovar Gud att om han vinner kriget mot ammoniterna ska han offra den förste han möter, och det visar sig bli hans egen dotter. Men här kommer en ängel och hindrar honom och dottern behöver "bara" vigas till evig jungfru och till att tjäna Gud. Det är oklart i bibeltexten också om hon verkligen dödas. Innehållet är hur som helst ruskigt men musiken är flott. Det finns likheter med musiken i såväl Israel in Egypt som det mest kända oratoriet Messias. Vi fick njuta av fina solister och samspelta musiker. Pressen gav stora lovord under rubriken Grusomt godt oratorium.
Kör och musiker under ledning av Terje Kvam
under introduktionen av Stravisnskijs mässa
Festivalhögmässan i söndags genomsyrades av Stravinskijs Mässa för kör och blåsare. Det är tyvärr inte så ofta man får höra en komponerad mässa som en gudstjänst, den brukar framföras som en konsert. Här var det bra att komma i god tid, inte bara för att få en bra plats men också en genomgång av tema och karaktär i de olika satserna. Dirigenten kommenterade och demonstrerade med hjälp av kör och musiker, Oslo Domkor och en grupp från Forsvarets Stabmusikkorps. Det var mycket värdefullt för upplevelsen av denna ganska "svåra" musik. Prästen vävde skickligt sin predikan kring det skeva och asymmetriska i musiken och i det mänskliga.

Jag såg i festivalprogrammet att Stravinskijs Psalmsynfoni framförs nu på torsdag. Den minns jag från en konsert i Stockholm, ganska stökig musik som upplöses i ett alldeles himmelskt Alleluja och det hade jag gärna velat uppleva igen.

Inga kommentarer: