Vandring, ullkunskap och stickinspiration på Gotland

Vilken intressant vecka! Många fina minnen!

Fullmatade dagar, bra väder, god gotländsk mat och stickning tillsammans med ett gäng likasinnade.

Vi bodde i Visby och hade en buss som tog oss till våra besöksmål.

Förmiddagarna ägnades åt vandring. Erika gav oss uppgiften att dokumentera mönster och färger i naturen för att få inspiration till nya stickprojekt. Hennes egen design var till stor del sprungen ur det gotländska landskapet.

Samling i foajén inför vandring

Vi följde vandringsleder på flera håll: österut vid Folhammar, västerut på Klintkustleden, norrut på Fårö och mitt på södra delen på Bendesborg, en fornborg från äldre järnåldern. 

Landskapet bjöd på varierande naturtyper. Vi vandrade nere vid stranden, på sköna stigar över blåsippsfält, på hög höjd med fina utsikter och bland raukar, dessa fantasieggande formationer.

Från Sjaustru mot Folhammar

På Östkustleden

Glada damer på Klintkustleden

Utsikt mot Lickershamn

På Norsholmen

Vid Langhammars raukar

Erika berättar om fornborgen 

Eftermiddagarna var vi fokuserade på ull: vi fick kunskap om får och beredning av ull, alla steg i förädlingen fram till garn. 

Gotland har ca 60 000 invånare och 69 000 får, det är 12 % av alla Sveriges får. 

Gutefåren, den ursprungliga rasen, härstammar från Lilla Karlsö. Både tacka och bagge har horn och ullen är aningen sträv. 

Gotlandsfåret, som härstammar från gutefåret, har en nättare kropp, svart huvud och en lockig glansig päls, som ger otroligt fina skinn.

Vi besökte Malin, som berättade om livet som fårägare på Fårö. Hennes 13 får går ute hela året. Hon klipper dem för hand men har (än så länge) inte hittat någon som vill ta hand om ullen. Hon har gett bort ull till täckodling. 

När Malin lockade med kraftfoder kom fåren springande, de åt, och försvann sedan lika snabbt. I ett vindskydd låg en tacka som nyss fött två lamm. Vi fick tysta gå in, några åt gången, för att titta.

Boel i Alskog sålde garn och skinn. Hennes får fick vi inte se. Lamningen pågick och vi fick inte störa.

Vackra skinn hos Boel på Bote Lammgård

Det driftiga paret Jenny och Hans träffade vi både på Ullkontoret och på GUTI. 

Ullkontoret i Endre tar hand om ull i stor skala, sorterar och tvättar två ton om dagen under vår och höst. Jenny berättade om deras försök att ta vara på allt. De lagrar rengjord skräp-ull i väntan på att hitta en användning. Det allra sista steget är tillverkning av pellets av sådant som annars hade kastats. Nu blir det till jordförbättring, det ger näring och är vattenhållande i krukor och pallkragar. Jag köpte en påse, det ska bli roligt att testa.

Vi träffade Jenny och Hans igen på GUTI (Gotlands Ull- och Textilindustri) i utkanten av Visby. Där pågår olika projekt att skala upp öns textilindustri genom slutna kretslopp och grönt hållbarhetsfokus. Hans demonstrerade sina stora maskiner, inköpta i utlandet, utan att han riktigt visste hur de skulle fungera och om de skulle få plats. Allt ordnar sig, verkar vara hans motto. Vilka eldsjälar de är! 

Elisabeth, Jenny och Erika vid Ullkontoret

Hans vid en av sina maskiner

Vi besökte flera spinnerier. Varje spinneri hade förstås garnförsäljning och där trängdes vi för att hitta favoritfärgerna. 

På Gotlands Spinneri i Fardhem fick vi en genomgång av deras arbete med ullen, fick veta skillnaden mellan kardgarn och kamgarn, och vi fick se de stora maskinerna igång. Vilket väsen! Skitigt och dammigt var det också. Deras garn har vackra gotländska namn: Töis, Sårk, Leilu och Källing.

Så här glad är man när man hittat garner i favoritfärgerna!

Den gotländska naturen gav inspiration. Ett kargt landskap där blåsippor nu bildade hela mattor, och bland de vanliga blå hittade vi även röda och vita.

Stickade tröjor i naturens färger, här vid en agmyr

Vid fågelskyddsområdet på Norsholmen 

Vi blev serverade ypperlig lunch, oftast närodlad, på lokala ställen efter våra vandringar. 

Öppet för oss, trots att det inte var säsong

 

Saffranspannkakan,
så som den serveras i Djupvik

Det stickades jämt:  i väntan på bussen, på bussen, i väntan på maten, vid raukarna, efter middagen ...

Vid "Ett litet crêperie" i Stenkyrka

Vid Roma klosterruin

På raukarna på Fårö

Efter en härlig lunch hos "Pastamakarna" 

Vi fick bekanta oss med stickningens historia. Det är dokumenterat att att man på Gotland sålde stickade plagg till Stockholm redan i slutet av 1600-talet. 

För snart 100 år sedan gavs boken ”Gotländsk sticksöm” ut för första gången. Hermanna Stengård som skrivit den, var småskolelärarinna på Gotland. Hon var tidigt intresserad av stickning, och började samla in olika mönster och tekniker. 

Lena Ideström berättade och lät oss titta på en del av Stengård-samlingen. Där fanns vantar och strumpor, många väl använda och lagade, likaså några pyttesmå bitar från mönsterstickade plagg, som vi fick ta i med största försiktighet.

Lördag förmiddag var programfri. Då gick Ulla och jag runt hela ringmuren, läste på alla skyltar om de olika tornens historia, beundrade portarna och de vackra hängande sadeltornen, där en del hade fått stöttor av gjutjärn för att inte rasa.

Vi lyssnade på orgelkonsert i domkyrkan och besökte Almedalsbiblioteket för att se vävnader av Eva Ek-Schaeffer och Sven Erixon "X-et"

Bandväverskan av Eva Ek-Schaeffer

 

Detalj av "Vi på muren"
vävd efter Sven Erixons målning

På söndagens workshop var alla taggade att starta något nytt projekt. Vi gjorde färgkartor, ritade av och stiliserade mönster efter Erikas rekommendationer. Bilder vi tagit kunde användas som inspiration:

sirliga kyrkmålningar, charmiga hus, vackra stenar och mycket annat.  

Erika hade dessutom många handfasta tips och tricks i stickning att dela med sig av, innan det var tid att ta farväl.

Takmålningar i Klinte kyrka

Ett av många charmiga hus i Visby

Vid Helgumannens fiskeläge

Du undrar kanske om det blev några garnköp för min del? Jomenvisst: Boels mörkgrå (nästan svart) gotlandsull ska bli till en fluffig sjal, vitt och ljusgrått finullgarn från Stenkyrka spinneri ska bli en dubbelstickad väst. Dessutom köpte jag 50 g växtfärgat från GUTE i just min blå favoritfärg; det blir spännande att se vad jag ska använda det till.

En mycket välorganiserad resa, upplevelserik och minnesvärd!

Stort tack till alla medresenärer, speciellt till Erika och Elisabeth! Hoppas vi ses igen!

 

Upplevelserika dagar på Gran Canaria

Gran Canaria har mycket att erbjuda även den som inte är ute efter sol och bad. Här finns varierande natur och intressant kultur.  På en knapp vecka fick jag uppleva mycket. Här några axplock:

I den gamla delen av Las Palmas finns en byggnad där man tror att Christofer Columbus bodde 1492, innan han gav sig iväg på sin första långa resa. Där finns en kopia av kajutan i hans favoritskepp, Niña, och en mängd modeller och kartor.

I närheten ligger katedralen Santa Ana, imponerande både till exteriör och interiör.

Uppifrån ena tornet får man en magnifik utsikt över huvudstaden.

I det inre av ön är det bergig natur. Här finns gott om vandringsleder.

Roque Nublo var guanchernas heliga berg. En lagom jobbig vandring dit upp (och vackert väder) ger panoramautsikt åt alla håll.

En läcker formation: visst ser det ut som en vandrare med ryggsäck?

Ön bjuder på trivsamma promenader i charmiga små byar.

Puerto de Mogán i sydväst

Agaete i nordväst

Fataga i söder på väg upp i bergen

Gáldar var öns huvudstad före européernas ankomst. Där har man hittat en guanchegrotta med små enkla målningar i geometriska mönster. I ett museum får man se utgrävningsområdet och arkeologiska fynd. 

Man får bara se målningarna bakom glas och inte fotografera, men så här ser de ut:

Foto från https://www.hejkanarieoarna.com/

De mäktiga sanddynerna i söder vid Maspalomas är imponerande och extra vackra i kvällssol.

Tack Kerstin och Helena för fina dagar! Så trevligt att träffa er i er hemmiljö och få superfin guidning på våra utflykter!